Mot lilla tibro igen dåe.
Ja just nu sitter jag på bussen. Mötet på arbetsförmedlingen gick förmodligen kommer jag inte bli utskriven ur programmet. Jag kanske kan fortsätta ändå med att plugga upp mina betyg. Och de känns ju skönt för jag skulle inte klara av att bara gå hemma hela dagarna. Jag har haft typ panik den senaste månaden pga det.
Jag håller också på att lokalisera var min beiga kofta är någonstans. De enda stället som den kan va nu är hos jocke men som de ser ut nu är den inte där heller. Jag förstår inte hur jag lyckades tappa bort en kofta som också var min favorit kofta också.
Kommentarer
Trackback
